Just nu sitter jag och Erkan hemma hos mig och kollar på film och färgar mitt hår samtidigt. Jag ser ut som en rysk tant. xD

 

 

 

Jag har aldrig sagt att jag är snygg, jag har aldrig sagt att jag aldrig ljugit, jag har aldrig sagt att jag tycket om migsjälv, det jag sagt är att att jag hatar migsjälv. Jag vet inte vem jag är.

 

Det jag vet om migsjälv är att jag har borderline och svårt självskadebeteende som just nu är som värst.

När jag vr 9-10 år så blev min syster sjuk och jag hamnde åt sidan för hon behövde uppmerksamheten, hon och mamma flyttade till ett behandlingshem medan jag och pappa flyttade ut i skogen. Ingen i familjen mådde bra och jag fatta inte vad som hände, jag trodde de var normalt.

 

När jag var 13 börja jag högstadiet och blev genast skolans mobboffer, jag börja saknat men säkert gå i bitar. Mina dagar börja med att mamma och pappa muta mig till skolan, jag gick dit ibland men vissa dagar skolka jag för det var som att gå till helvetet. Jag kom hem och grät men när jag var 14 hittade jag en lösning jag börja skada migsjälv, jag starffade mig själv för att jag var jag. Jag börja exprementera med döden och insåg att de var kul och en underbar känsla. Ingen visste nå bara jag.

 

Jag testade allt som gick att testa, jag testa att byta skola men de hjälpte inte. När jag börja gymnasiet så trodde jag att de vara en vändning, till en början var allt bra jag älskade min klass. Vi var inte den perfekta klassen men jag mådde inte så bra som jag trodde jag börja må sämre och sämre som 18 åring hamna jag på psyk för första gången, jag visste att det bara var början. Jag bytta gymnasieskola, blev sjukskriven och åt starka medeciner.

 

 

Aaaaah dessa byggarbetare går mig på närverna. De håller på att renovera alla lägenheter och snart är de våran tur. Att vakna till en såg vägg i vägg är inte kul, men men bara någon månad kvar sen är de lugnt igen.

 

Jag insåg just att de bara är två veckor kvar till plugget börjar, jag hoppas jag kommer in, jag orkar inte sitta så här länge till.

 

Ne nu ska jag vara rolig och dra till Max men Erkan och Simon sen drar jag till gymmet. Ikväll så börjar jag som scoutledare igen, ska bli kul. :)

 

Den senaste vecka som ni kanske förstått har varit jobbig, höstdepressionen går mig på nerverna. Så fort jag är ensam så mår jag piss om jag inte hade haft mina katter hade jag nog lagt in mig i nån vecka för att gå mer intensiv behandling och redskap hur jag ska göra när jag mår som jag gör.

 

Jag försöker se fram emot helgen då mamma och pappa just ja lilla Tina (våran hund) kommer med. Men inte ens de gör mig glad.

 

Erkan jag och simon ska bio bio lite spontant men efter mycket tid på psyk så ville ja göra nå kul och de är så underbara och ställer upp. Älskar mina vänner.  Vi ska se hur många kramar finns de i världen. :)

 

Nu är jag hemma igen efter en natt på en annan psykavdelning, ja 5 nättre på 5 olika ställen lite komiskt ändå.

 

Nu ska jag bara ta de lugnt, ska fråga Erkan om hon vill gå på bio ikväll, vi skulle gått igår men jag mådde som jag mådde.

 

Blev utskriven idag från psyk, tre nättre på tre olika avdelningar. Första natten var jag på mava (medecinvårdsavdelningen) andra natten var på på psykavdelning F och tredje natten var jag på piva. (psykatrisk intensivvårdsavdelning)

 

Jag mår inte så bra ikväll men jag vill verkligen inte tillbaka till psyk för jag HATAR psyk. Mina tankar på döden är starka och gör kämpar för att så emot dom. Jag vet inte hur kvällen slutar men jag vill sova hemma.

 

 

Nu är jag inflyttad, äntligen är sista flyttlådan uppackad och allt har fått en plats. Jag har möblerat om lite så nu kan jag ta bilder så ni får se hur de ser ut. :)

 

I samband med allt så strterade jag mina ränkningar så hittade jag lite roliga papper och såklart jobbiga papper från de gånger jag varit på LPT (lagen om psykisk tvångsvård) som förstöde allt. Men men... thats life you know.

 

 

Som jag förstår de inte hur mycket sanning jag berättar så blir de ingen återgärder. Jag tycker synd om dom som är kvar de, foilk flyttar dit men lämnar lika fort. De 6 månaderna så fick jag behandling i 2 månader, resten av tiden gjorde jag i stort sätt inget eller så var jag på psyk. Psyk är 10 gånger bättre än lövängen, jo ni hörde rätt jag trivdes bättre på psyk. Helt sjukt. 

 

 

Jag tänkte berätta vad som hände i helgen, som ni redan vet så hade jag polisförhör i onsdags alltså för en vecka sedan och det var jätte jobbigt, de handlade om när jag och Linda blev mordhotade.

Vi hade inflyttningsfest hemma hos mig de började toppen vi drack lite men snart fick jag en blackout och tog överdos av den starkaste medecinen som jag hade hemma, mitt hjärta slog farligt ojämt så jag åkte in med ambulans. Jag blev kvar över natten. Allt detta berodde på att personalen inte lyssnade på oss och fatta allvaret på lövängen.

 

 

 

De var på tiden att ändra designen, är riktigt nöjd. :)

 

Ikväll blir de zumba i stan, fett kul och skönt att komma igång igen. :)

 

Hej hej

 

Lördagen var toppen till en början, hade kul med vännerna. Kvällen slutade oväntat mer än så vill jag inte gå in på. Snart ska jag träffa mi nya psykolog för första gången sen ska jag in till stan och hämta min nya mobil. :)

 

 

Alltså vaffan, vem trodde att Hannah Montana skulle vika ut sig? Miley Cyrus är en helt annan människa som röker på och viker ut sig. Vad tycker ni? Jag själv gillar låten men inte videon.

 

Hej nu ska denna blogg bli en rolig blogg som den var när jag var 14. ;)

 

Ikväll blir de middag som sagt hemma hos min kompis kompis it will be soooo fun. Blir väll en massa snack inför imorron. :D

 

Idag så belv de lunch med Erkan och Simon på evergreen, belv bjuden. Hihi

Jag mår bättre idag fast inom mig finns en besvikelse som jag vill bli av med då de blir kanske middag hemma hos en av Erkans komis om de planedade inte blir av (besvikelsen).

 

Dagen har det varit en jobbig dag, jag fick inte sova ut i morse jag kunde verkligen inte somna om sen ringde polisen. Jag fick ha en förhör efter saker som jag och Linda anmält som hände i somras, jag föll ihop i gråt efter.

Jag har försökt förtränga det men nu drogs det upp igen.

 

Iaf så har jag och Fatima gjort pannkakor, mums. :) Lite plåster på såret.

 

Ne nu vill Molly ha uppmeksamhet.

 

Just ja jag ska fota lägenheten så ni får se hur de ser ut. De är inte klart än eftersom man får köpa saker eftersom.

 

 

 

 

Jag hade en mardröm inatt ang mobbning, de var hemskt och jag grät och fick psykbryt i drömmen ocg vakna upp gråtandes.

 

Nu när jag bor på ett ställe där jag har fina vänner som stöttar mig, ja vi stöttar varandra. På lövängen (behandlingshemmet) så mobbade både personal och klienter varandra, jag kände mig kränkt av vissa klienter och viss personal frös ut mig eller sket i mig helt de såg att jag inte mådde bra men inte f*n kom de och prata med mig när de vet att jag har svårt att säga till.

Jag fick ingen hjälp!!!!

 

Jag kan säga att jag inte mår så bra ikväll, jag känner mig ledsen och ensam fast jag varit med kompisar hela dagen. Jag är trött. Jag vill bara gråta och skrika. Jag kollar på 112 på liv och död och just nu är de poliser i bild och jag får tillbakablickar från när jag blivit tagen av polisen. Jag har ingen ångest över de jag är snarare glad att de kommit och tagit mig, jag har varit väldrigt bråkig de gånger jag blivit tagen av dom.

 

 

 

Sitter just nu i Erikas skola och vi snackar Engelska för att de är roligare, vi ska kanske dra till England snart so why not speak  English now?

 

Snart är det min skola. jag ska börja plugga lite smått. Ta ett steg i taget.