I am alive

Nu är jag tillbaka på behandlingshemmet eller jag kom tillbaka vid 9 tiden. Linda är på permesion tills imorgon. När vi kom tillbaka så fick vi veta att en av de tre personerna var borta och kommer aldrig tillbaka och nyligen har en ännu en av dom stuckit så det finns bara en kvar som ska väck.
 
Jag tänker inte gå in mer på det som hänt, en polisanmälan är gjord iaf.
Våra liv kommer inte bli som vanligt igen på ett tag, vi är fortfarande dödhotade och jag kommer ha en vakt utanför mitt rum hela natten. Personal ska finnas på avdelningen hela tiden. Jag får inte lämna området själv, jag måste ha en medklient eller personal med mig. Detta gäller bara tills imorgon.
 
Jag fårstår nu hur rädd vissa kan vara, när man inte vet om man kommer vakna igen. Jag pratade med min mamma tidigare idag och då sa jag "tänk mamma och de hade ringre härifrån och sagt att Rebecka har blivit mördad" mamma svarade att hon skulle inte klara av de. Tänk om jag hade varit död nu. Bara när jag tänker tanken känner jag rädsla.
 
BTW livet går vidare och jag kämpar på med min Borderline och mina drag av diverse diagnoser.
 
 
 
 
 



Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback