När jag var typ 10 år så fick jag uppleva jobbiga saker för den åldern.
Jag fick ingen uppmärksamhet hemma, jag visste inte vad jag skulle
göra. Det var blod över hela huset, medeciner överallt. Flera i min
släkt har haft depression och nu är det jag som har de. När man
har andra i sin omgivning som har haft samma sak borde de ju
vara lättare för dom att förstå, men nej de är tvärsom, de säger
väx upp, sluta vara så barnslig. Men när jag får mina imulser så
ta någon över, jag kan inte konstollera migsjälv. Det är jobbigt
för mig, jag fattar att de är jobbigt för de i min omgivning med
man jag blir inte frisk genom att knäppa fingrarna utan de tar tid
de borde alla fatta. Jag skulle ALDRIG välja att gå igenom detta
om jag fick välja.