Jag mår så helvetes jävla dåligt. Gårdagen var bra, jag gjorde de jag skulle och hade samtal med terapeuten, var på stan och bio med två andra tjejer som bor där.  Allt gick bra men när jag vakna i morse så ville jag inget, jag ville bara gråta. Jag tog mig till praktiken där jag nu sitter på lunchrast. Jag har varit inne på toan och gråtit, smsat min terapeut och jag försöker att få tankarna att inte styra allt för mycket men de går inte. Jag trycker ner mig allt för mycket och känner mig värdelös och misslyckad. Ingen vill ha mig här, jag är bara i vägen.