Frestelser

Imorron så ska jag åka hem till underbara Erika, ni kan inte fatta hur
mycket jag saknar henne, ingen absolut ingen kan ersätta henne, hon
har stnnat kvar i mina mörkaste stunder. Men jag får bara åka dit om jag
inte hittar på nå dumt men ni anar inte hur svårt de är att låta bli. Jag
har fula err på armana, de är så svårt att sluta de är typ som en drog.
Jar har inte skurit mig på tre eller fyra dagar nu och inte försökt ta livet
av mig på fyra eller fem dagr. Det går frammåt men ingen utskrivning i
sikte. :(



Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback