Min rädsla
Nu är snart jullovet över och man tappar kontakten med de underbaraste. :(
Jag älskar min klass men när jag umgås med dom som kommer någon slags rädsla fram. Jag blir osäker och vet inte vad jag ska säga så jag sitter där tyst.
Men varför blir det inte så när jag umgås med dom som jag firade nyår med? Jo för där är jag 100% mig. Jag kan vara seriös och folk lyssnar, men är de aldrig typ. Jag kan vara barnslig. Jag kan gråta. Jag kan berätta. Det är inte alla man kan vara så med. När jag gick ifrån Konsum med Nisse så frågade han en svår fråga som ställde mig mot väggen men jag var inte rädd för att svara.
Visst är de roligt att vara med klassen men de är inte lika frestande att gå tillbaka nu som de var för några dagar sedan. Min rädsla kommer alltid att finnas där liksom min osäkerhet som inte finns när jag är med de andra. Jag lever nog fortfarande i två världar och det kommer alltid att förbli så. :/
Jag älskar min klass men när jag umgås med dom som kommer någon slags rädsla fram. Jag blir osäker och vet inte vad jag ska säga så jag sitter där tyst.
Men varför blir det inte så när jag umgås med dom som jag firade nyår med? Jo för där är jag 100% mig. Jag kan vara seriös och folk lyssnar, men är de aldrig typ. Jag kan vara barnslig. Jag kan gråta. Jag kan berätta. Det är inte alla man kan vara så med. När jag gick ifrån Konsum med Nisse så frågade han en svår fråga som ställde mig mot väggen men jag var inte rädd för att svara.
Visst är de roligt att vara med klassen men de är inte lika frestande att gå tillbaka nu som de var för några dagar sedan. Min rädsla kommer alltid att finnas där liksom min osäkerhet som inte finns när jag är med de andra. Jag lever nog fortfarande i två världar och det kommer alltid att förbli så. :/
Bilder från Eqlan där jag inte hör hemma men känner mig hemma med folket som var där. :P
-Är det här sopor? :O
Städa vad är de? :O
Trackback