Ingen hemkomst än

Idag var de ett möte om jag skulle få åka hem eller stanna på en förlängd LPT. Och jag måste stanna. :(
Men mina resor kommer att bli av. De var iaf vad läkaren lovade mig. Jag hade världens snällaste advokat. ÅÅååååh hon var så go och snäll. Fick beröm för mitt försvartal. De var jobbigt så jag grät flera gånger men hon krama om mig. Världens snällaste. Ska nog skicka en blomma till henne. Jag vet inte hur länge jag måste vara här men går de frammåt som de gjort nu så blir de inte så länge till. Nå dagar bara.
 
 



Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback