Om sanningen ska fram

....forstättning

I somras var jag på ett sommarlägr igen, hade inte tänkt att åka med jag blev övertalad. Idag är jag glad att jag åkte. På detta läger så kom det en person som var speciell, denna person pratade kort och hon var sjukt stark inte så att hon tränar utan hon har en stark kraft omkring sig, när man kom nära kände man denna speciella kraft. Hon sa något väldrigt personligt som jag inte tänker skriva här, men jag hörde dessa ord så började jag gråta och gick.
Efteråt så kom Nisse till mig och han visste allt, han fatta på en gång att det var mig alltså jag en av 100 människor, hon bad för mig inför 100 människor. Efter detta kallar jag mig kristen.

Smu (svenska missiones ungdommar) som arrangerar dessa läger har en stor betydelse för mig, jag är numera medlem där. Vill ge ett stort tack till er och till min mamma utan er hade jag inte varit den jag är nu idag.

En bild från en gudstjänst.


Att vara kristen är inte som alla tror det finns inga regler, jag har aldrig läst bibeln och har inga planer på att göra det häller. Alla har sin unika tro jag har min och de andra har sin. Jag tror inte att gud skapade jorden, jag tror på big bang, jag tror inte gud skapade människan, jag tror vi härstammar från apan eller nå liknande, men något måste ha skapat allt liv på jorden. Någon kraft har gjort det och vi kan kalla den kraften för gud.
Jag ber inte varje dag inte ens varje vecka. Jag går inte i kyrkan, jag går på gudtjänt när jag är på läger, det är mycket lättare att fatta och de är mycket roligare. Det är ungdomar i min ålder som gör gudtjänsterna. Tycker gudtjänst låter astråkigt men döm inte boken efter omslaget. ;)

Det var sanningen om mig



Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback